Du som är barn

Här finns en checklista för hur du som elev kan gå till väga om du behöver hjälp.

  1. Alla i skolan har ansvar för att ta itu med till exempel mobbning och annan kränkande behandling. Med kränkande behandling menas till exempel mobbning och rasistiska beteenden. Det kan handla om att bli utsatt för svordomar och fula ord. Könsord, förolämpningar, slag, sparkar och knuffar. Fasthållning, utfrysning, hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter och anonyma brev. Ingen vare sig elever eller lärare, ska behöva stå ut med sådan behandling och det är skolans skyldighet att skydda eleverna mot detta.
  2. Ingen lärare kan säga att det inte är hans eller hennes problem. Däremot kanske vissa lärare känner att han eller hon inte klarar av att lösa problemen. Då kan läraren, kanske tillsammans med dina föräldrar vända sig till skolans rektor.
  3. Många skolor har antimobbningsteam som har ansvar för att lösa problem med mobbning. De ska också arbeta för att problemen inte ska uppstå.
  4. Din skolas rektor har, enligt läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolan ska hjälpa elever som mobbas och behandlas illa. Alla skolor ska ha ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Rektorn är också chef för lärarna på skolan med ett ansvar för att lärarna sköter sitt arbete, inte minst om det handlar om att en lärare kränker elever eller andra lärare.
  5. Du har rätt att veta vad som gäller i skolans handlingsprogram mot mobbning. Här ska stå vem som ansvarar för vad på skolan, och vilka vägar du kan gå om du behöver hjälp. Skolan ska vara förberedd på vad den ska göra för att motverka att mobbning uppstår. Och på vad skolan ska göra om man upptäcker att mobbning pågår.
  6. Om en elev behöver särskild hjälp ska skolan upprätta en plan, ett så kallat åtgärdsprogram, tillsammans med dina föräldrar eller annan vårdnadshavare. I planen ska beskrivas vad problemet är, vad man ska göra åt det och hur och när insatserna ska följas upp.
  7. Om du och dina föräldrar inte får den hjälp från skolan och/eller inte tycker att de gör tillräckligt, kan dina föräldrar vända sig till utbildningsförvaltningen i din kommun. Lärare och rektorer är anställda av kommunen och det är kommunen som är ansvarig för att skolorna lever upp till kraven som ställs.
  8. Om ni ändå inte tycker att ni blivit hörda, eller att man gjort tillräckligt för att lösa problemet, kan man göra en anmälan till Skolverket. Du och dina föräldrar kan ringa och tala med någon på Skolverket som arbetar med tillsynsfrågor, så får de mer hjälp om hur man ska göra. Det är dock viktigt att komma ihåg att Skolverket inte har rätt att ingripa i ett enskilt fall, utan enbart i efterhand utreder skolans ansvar.
  9. Om mobbningen eller kränkningen som ägt rum är allvarlig och skulle kunna betraktas som ett brott, till exempel om du blivit illa slagen, kan man kontakta polisen.

Punkterna 1- 9 från Olikas lika värde – Myndigheten för skolutveckling, 2003.


Vad kan Du som elev göra för att förebygga?

Prata med rektor och be om att skolan verkligen undersöker om barn känner sig kränkta. Det kan enklast göras med ett frågeformulär. Elevrådet kan själva genomföra en sådan aktivitet. Resultatet visar man för skolan och föräldrarna, de måste då göra någonting. En plan blir till!

 


När det händer

Barn- och elevombudet är till för dig

Lars Arrhenius är Barn- och elevombud (BEO). Hans jobb är att hjälpa dig som tycker att du blivit illa behandlad i förskolan, på fritids eller i skolan. Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta till honom. När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolverket kan hemlighålla delar som rör personliga saker om dig.
Läs mera på: www.skolverket.se

Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta.

Ring till:
Skolverkets växel 08-527 332 00
Telefontid: mån-fre kl 10-12

Skriv till:
Barn- och elevombudet
106 20 Stockholm

E-posta: beo@skolverket.se


Vill Du prata med någon anonymt?

Barnens Hjälptelefon
Till Barnens Hjälptelefon kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och det syns varken på våra telefoner eller på telefonräkningen att du har ringt. Du behöver inte tala om vem du är och du bestämmer själv vad du vill prata om. Behöver du mer hjälp av oss, be att få prata med ett BRIS-ombud.

Om du vill kan du också mejla till vuxna på BRIS-mejlen. Ingen kan se vem du är.
Telefon: 0200 – 230 230


Jourhavande kompis
Jourhavande Kompis (Röda Korsets Ungdomsförbund) är ett exempel på verksamhet som arbetar direkt med barn och ungdomars trygghet. Det är en telefonjour, dit du kan ringa anonymt när du behöver prata med någon. Om sorg, sex, ensamhet, oro, missbruk, din familj, betyg, ätstörningar och tusen andra saker.

De som svarar är unga och du kan vara helt anonym. Deras uppgift är att lyssna. De sitter inte inne med svaren på livets mysterier men de kan tipsa dig om var du kan få hjälp med att förändra din situation.

Jouren är öppen måndag till fredag 18.00 - 22.00 och lördag till söndag 14.00 - 18.00 på telefonnummer 020-222 444.

www.rkuf.se


Rädda Barnen - Barnens hjälptelefon

Ring 020-230 230
Hit kan du ringa och prata om vad som helst, om du själv råkat ut för något jobbigt eller om du är orolig för någon i din närhet. Alla vuxna du pratar med har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad samtalen handlar om. BRIS betalar samtalet och det syns inte på din telefonräkning att du har ringt.

Barnens hjälptelefon är öppen:
Måndag – torsdag 15-21
Fredag 14-18
Lördag-söndag 14-17
http://www.rb.se


Röda Sidorna

Röda Sidorna visar dig som är ung var du kan få hjälp när det känns jobbigt. Här har vi samlat numren till organisationer och verksamheter som ger stöd.

Du kan söka på problemområde, ort eller via ett eller flera sökord.
www.rodasidorna.se/

Mer information och tips:
www.vardguiden.se
www.bo.se